VAD VAR DET JAG SA

Så har Josse varit hit på kaffe, hade dock med eget kaffe för vi var utan. Men kaffe drack vi. Josse var då inte Amelinas favorit, men så kan det vara om man är liten och mamis. Om A så mycket kollade åt Josses håll började hon gråta. Men det blev bättre efter en stund. Sen kom prästen hit, den var lite bättre (från A´s synvinkel) Hon grät inte utan satt snällt i mammas famn och tittade både på prästen och i en bok, som var varken bibeln eller psalmboken. Och just som jag sa. När han kom in frågade han "har ni hund eller katt?" "både och.." "just det ... jag är nämligen jätte allergisk. Men, jag har med mig min medicin så det ska nog gå bra". Bra gick det också, jag sjöng för prästen och han sjöng för oss (när vi inte hade sången och psalmen riktig på samma nivå). Jag hade nämligen valt ut en, enligt mig psalm, som tydligen inte var en psalm utan en sång. UPS. Sen kunde ju varken jag eller D psalmboken utantill, så när han frågade om vi visste vilken psalm ex. 123 var. Nej, inte sådär på rak arm. Men riktigt bra gick det och prästen var faktiskt riktigt bra! Nu har jag varit ut med Timmen på en kvällsrunda (eller om han var ut och gå med mej?), och snart kommer nog nukku-matti och tar mej.

P&K