SPIS

Idag kom jag på vad jag verkligen inte vill bli när jag blir stor, det jag studerade till förut. Tyvärr slog det mig att jag inte vet vad jag vill bli ennu, men det är på gång vet jag!

Måste rätta mig angående gårdagens inlägg. Amelina är såklart liten söt flicka ennu, men har fått ett ganska hett temperament sedan vi kom hem. Hon vill ha allt, och om hon inte får det ropar hon och slår med armarna och om hon ändå inte får det slänger hon sig ner på mage och ropar av alla sina krafter. Sen om man snällt försöker ta ngt av henne man inte tycker hon behöver ha som hon hämtat från nåt finurligt ställe, t.ex. en stavmixer så blir det samma visa igen. Så har hon (om möjligt) blivit ennu mera mamis, när vi alla 3 är hemma måste jag vara inom synhåll. Hon skall alltså med i duschen och i vessan, annars står hon utanför och ropar. Men däremellan är hon lika snäll och söt som vanligt. Säkert är det övergående men med tanke på att hon förut alltid somnade strax man lag ner henne (för sig själv) så skulle det vara bra ifall det kom tillbaka, tycker det är aningen obekvämt att bokstavligen HÄNGA över spolarsängen om hon skall sova här inne. Nåja, det är småsaker ändå.

Som sagt så är spisen monterad och såhär ser den ut:


Amelina med sin nya mössa hon ville ha från stadium

När ytterdörrarna inte kommit får man hitta på något annat istället. Min kära syster har skrivit FÄNGELSE på dörren nån gång i tiderna! haha

Duschväggen

2 kommentarer:

Annika sa...

Adrian var PRECIS likadan i samma ålder, han blev trotsig då, helt pang. Och ja, vad ska jag säga. Det är nog ännu värre nu ett halvår senare, haha! Men man blir van, och ibland är det bättre perioder och ibland värre. Men ja, med på wc ska han än, annars bryter helvetet lös.

Mia sa...

Okej, men de va bra att höra. Trodde allvarligt att hon fått fnatt sedan Ikea resan men tydligen inte då! :)