INTE FÖR ATT JAG VÄNTAR ELLER SÅ ...

Man tycker ju att om man skall bli opererad ringer man sin flickvän iallafall före man somnar så man hinner före man blir opererad. Men det är tydligen nånting som inte gått hem till Dea. Han har nämligen inte ringt, knappast kollat på sin telefon heller eftersom han inte svarat på mitt meddelande eller ringt upp. Annars när han t.ex. jobbar kan han ringa hur många gånger som helst. Men inte nu när han borde.

Annars är jag inte själv så att jag alltid minns att ringa när jag säger att jag ska, det beror helt på vad det handlar om. Inte om man säger att jag ringer nästa vecka så far vi på kaffe, då har ju båda samma möjligheter att ringa, samma med vi rings nån dag. Men nu är det ju så att jag har ingen aning om när jag kan ringa eftersom jag inte vet vad som händer där, så jag får snällt vänta och hoppas att han ringer så småningom. Om han i dethär fallet glömmer att ringa, kanske jag blir en aning sur. kanske. Det är iallafall inte jag som skall höra av mig. hehe, jag är nog inte så arg som jag låter.

day 7. a photo of someone you love 

 

 

SÅ KOM DEN TILL ANVÄNDNING

... Amelinas napp alltså. Hon använde den som mini-bebis men sen plötsligt vägrade hon att ha den. Nu använder hon den igen, dock i ett annat syfte. Hon har ju fått två tänder, som jag sa. Och tydligen så irriterar de något fruktansvärt i munnen, så hon har tutten, (ursäkta NAPPEN) och tuggar på den istället. Om den inte finns nära till hands tar hon vadsomhelst, om hon inte har något i munnen gråter hon. Och dethär fenomenet är värre på kvällarna.

Nu skall jag spela lite ps3 move mot Dea. Usch för det. Jag är ju världens sämsta förlorare, så det brukar sluta med att jag blir sur och svär. Sedan måste jag ju låtsas att jag skojar men ingen tror mig. Ibland kan jag hålla mig från att bli sur, beror på vem jag spelar med och mot.

RAPPORT

Helgen har som vanligt varit full med program, men det gillar vi! På fredag var vi och hälsade på våra vänner J&K, de hade Kinect. Så där dansade vi, och kul var det. Så kul att jag och Dea var tvungna att åka till stan nästa dag bara för att köpa Playstation move. Jag har inte spelat så mycket själv, men det verkar vara helt ok spel. Vi köpte både startpaketet och ett spel med olika sporter, ex. bordtennis, beachvolley, golf och pilkastning mm. Så nu har vi ganska många olika spel att välja på till Playstation när nån vill komma hit på en spelkväll! WIHAA. Igår skickade jag Dea till sin kompis i stan när Pammen skulle komma hit, vi hade lite hemlisar på gång så vi ville vara ensamma. Kommer inte att säga vad eftersom Dea inte ennu vet. Jag kan iallafall säga att vi åt en massa gott.

Idag på babysimmet gick det förvånansvärt bra, jag trodde Amelina skulle vara sur och trött men jag hade fel. Hon vaknade nämligen lite över 6 imorse. Jag försökte intala mig själv att 6an var en 8a men det funkade inte. Mina ögon var ändå tunga som bly.

day 6. a photo that makes you laugh

Jag har några få planer för den kommande veckan. Nånting jag borde bok in? Om inte kan jag bli mycket rastlös...

BLAHABA

Kvällens planer blev ändrade, man skulle ju tro att jag skulle springa runt och fundera vad händer nu vad händer nu. Men känner mig annars så lugn så jag sitter bara liksom och väntar på vad som komma skall. Vi har ju alltid våra back-up planer för kvällen. Men i och för sig så har vi ju fullt program resten av helgen också. 

Bara för att jag inte har lagt upp några foton på länge kommer här 2

day 4. a photo of the last place you went on holiday

hehe, dethär var faktiskt vår "holiday", med tanke på att jag var gravid ifjol så hann vi inte och vågade inte fara längre än till Sverige. Men bra det å..

Sen för att en aning göra narr av mig själv tänker jag lägga in en bild på mej när jag är, kanske 16, 17? Man kan fundera vad/om jag hade planerat med min frisyr och mina ögonbryn. och annat finns det att fundera på men jag kan ju inte skriva allt.

day 5. a photo of you 

Ha en bra helg, och kom ihåg: man har det som man tar det

HOME IS WHERE YOUR HEART IS

Jag har förutom hemma (hos min mamma och pappa) bott i lägenhet, parhus och i egnahemshus. Jag kan ärligt säga att inte på något av de ställen har jag kännt mig helt hemma, fast jag ändå trivits. Visst har det varit mitt hem, men ändå som om nånting skulle ha fattats, och jag har ju alltid haft klart för mig att jag skall ha ett eget, nybyggt, eget planerat hus. Säkert skulle jag kunna få en lägenhet eller ett köpt hus att kännas som hemma men det skulle vara så svårt, iaf. för mig. Jag vill ha planerat allt själv så kan man ju inte skylla, eller vara stressad på någon annans planeringar. Så nu när vi håller på planerar vårt eget hem så är jag riktigt upp i varv, man vill ju få det så lyckat som möjligt. Men jag är en aning snabb, jag funderar på saker som ennu inte har någon betydelse, typ vilken färg skall väggarna i sovrummet vara, var skall den enda tavlan vara upphängd, måste jag ha gardiner och vad skall jag ha just i denhär garderoben.? Jag menar, det är väl inte viktigast i detta skede?! Men jag tror nog att det alltid finns saker som man tänker att man skulle ha gjort annorlunda!? Men nu är iaf. planritningen klar, så det är ju en början. Och jag är nöjd, bara jag nu får jobb.

Men slutligen är det ju viktigast att jag får bo med dessa två.

The sounds - home is where your heart is

SVÅRT

Jag trodde att det skulle vara väldigt enkelt att välja hus åt sig. Man skulle kolla i kataloger, ta några förslag och sedan välja ett. Men jag kan säga er, det är inte så himla lätt som man kanske tror. Vi har haft tusen förslag och trott vi hade hittat ett, men när vi kom till mammas och pappas idag så hade det ju såklart kommit en ny katalog med hus som vi började kolla i. Också började vi fundera: är köket för litet på denhär ritningen? Kommer solen upp på fel sida huset, ser man vattnet, hur skall det egentligen vara svängt osv. ? Jag fick panik eftersom vi skall prata med en som skall rita det imorgon. Jag tänkte att jag ger upp. Men nu, tror jag, att vi slutligen har hittat ett. Det blev lite mindre totalyta men större rum. Om det är såhär svårt att få nån slags form på huset utifrån, hur svårt kommer det inte att bli sen då? Skall det vara så att man bara skall kunna ta en ritning (utan att tvingas ändra ngt) och säga denhär tar vi och inget mer med det. Men man vill ju att det skall vara både praktiskt och se snyggt ut ... utifrån ...

HÖRT HOS TANDLÄKAREN

-Va har du häääär, varför går du omkring me dehär? (petar på min piercing i läppen)
efter en stund:
- Varför går ungdomar runt med piercing i munnen? (när han märkt att jag även har i tungan) De samlar ju bara bakterier och blablabla... Om det inte skulle ha varit tandläkaren som sa det skulle jag ha kunnat svara lika tillbaka men nej, RESPEKT.

Jag har aldrig i mitt liv, varit till en tandläkare som pratar nästan non-stop, och inte bara tand-termer utan om allt från himmel och jord. Tyvärr var det ju lite svårt att svara med munnen vidöppen. Och jag har aldrig i mitt liv hållit andan så länge, om man har en okänd man hängande över en vill man ju inte flåsa honom i fejset hela tiden. Hursomhelst så överlevde jag, men det fanns ingen bild med många färger i taket så jag var lite uttråkad. Inte rädd.

Efter tandläkar besöket träffade jag Made, vi gick på stan. Jag shoppade lite åt Amelina och lite till presentskåpet,notera: inget till mig själv. Made hittade mycket men det mesta var för kort, för långt för randigt eller fel färg. Hehe, så inget shoppande. Sen drack vi kaffe och åt en fastlagsbulle och diskuterade saker, vad nämner jag inte här men det kändes bra!

Om ni inte har annat att göra kan ni alltid ladda ner angry birds och spela det. Eller nej, gör det inte heller, Dea har laddat ner det och vi har suttit fastklistrade vid det minst 1 timme.