Min ena lediga dag gick åt att vikariera på ett dagis, det gick helt bra trots att jag blev lite dumförklarad. Jag spelade nämligen memory och utan att låtsas så fick jag inte ett enda par. Jag är usel på memory, och då fick jag höra att vi nog måste byta spel till nåt som är mera på min nivå. Jag trodde jag skulle skratta ihjäl, sen sjunger jag knappast bra heller fick jag höra. Det var ganska härligt att se hur himla ärliga småbarn är. De säger ju exakt vad de tycker och lite 100%-ig ärlighet behöver man väl ibland!
Varför är det så att saker man är rädd för blir dubbelt så intressanta? Jag hatar ju allt som har med jordens undergång 2012 att göra och blir arg inombords om jag hör om det. Ändå tycker jag det är intressant och vill ändå höra mer. Lika om skräckfilmer, jag håller för ögonen och kikar mellan fingrarna och kan sedan inte sova på natten.
Bara för att det är så härligt med lagonkallt väder så tänkte jag bjuda på lite bilder heheh.
Nån blir glad när man kommer hem haha!
En liten påminnelse.
Om jag ibland vill kasta nånting hårt i väggen eller bara lägga mig ner och gråta för att Amelina kastat mat överallt i huset och på mig själv eller ropar och slår mig när jag lägger på henne kläderna så är det okej ändå. Jag är varken sur eller stressad på nånting annat eller önskar det annorlunda men det är mänskligt att tappa kontrollen. Och fastän jag bannas och kan vara aningen stressad över att sambons käft i vissa tillstånd är större än annars så är det inget jag tar som något stort problem sist och slutligen. Och om jag ber hunden försvinna ur min åsyn för att han ligger på katten så menar jag det varken förevigt eller bokstavligen. Ta inte allt jag säger så bokstavligt och försök inte svänga det jag säger till nånting jag inte sagt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar