Dea bakade igår, en chokladkaka. När han var klar hittade han på en egen sång om hur bra hans kaka var, hur lätt den var att få ur formen, hur god den ser ut och hur jävla bra han är på att baka. Sen lagade han kaffe och bjöd på kakan. Jag tog en tugga, munnen stannade. Jag kände en konstig smak, Dea åt glatt. Jag fnissade och han frågade vad som var kul. Inget svarade jag och försökte tugga men biten bara växte i munnen. Jag sa att det känns som om han skurit biten med samma kniv som han lagat mat med. Biten började smaka mer och mer salt (Dea som är van vid salt mat märkte väl inget, själv gillar jag att äta mat som är ganska o-saltad). Köttbulle, ja, det smakade kakan. DÅ SLOG DET MIG! Dea hade lagt kryddat skorpmjöl i formen. Oj va ja skrattade. Idag när Made var hit på kaffe bjöd vi på kakan utan att säga något, Made baa: mmm, va good! Jag ba: Tycker du int e smakar köttbullar? Och jag berättade historien och vi skrattade lika mycket igen. Hon ville ju inte heller göra Dea besviken, fast hon kände den konstiga "choklad-smaken". Deas kompis Kenneth förklarade "he går o äta om man tuggar o sväljer snabbt, eller sköljer ner me kaffe".
Ikväll har jag hållit på med Ikea home planner och lagat ett kök åt oss. Inte skall vi ha köket därifrån men bara för skojs skull. Om man inte har annat att göra kan man ju leka med det.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar