changes

Helgen bestod av möhippa, svensexa och krapula. Dea som hade all rätt att vara sliten och trött var uppe tidigare än mig och allmänt piggare. Jag som hade varit gravid och nykter hade en otrolig bakfylla som gjorde att mina ögon knappt hölls öppna, plus att jag var törstig och snål på snabbmat som jag annars inte är. Jag åt en halv Saarioinens pizza men sen försvann snålheten och jag gav resten av pizzan till hunden. Blev ingen bio med Pamela som planerat pga. krapulan men det blir på onsdag istället :) Möhippan var rolig trots att vi inte hade vädret på vår sida. :) Tack tjejer! :)

Vad jag har förstått så är det mkt ennu som skall komma under graviditeten. Jag som tycker att allting gått så lätt och att jag inte haft något att klaga på. Jag behöver inte stiga upp en enda gång på natten för att gå på wc (tack vare min partyblåsa?) "men det skall jag se att kommer". Jag tycker inte att jag har så stor mage ennu att den är i vägen "men det kommer snart". Jag sover bra på nätterna och beibin väcker mig inte "men det kommer att hända" ... Listan är lång men dethär är de exmpel som oftast kommer fram. Vill hellre höra oj vad bra!

Sen har jag idag funderat på mina humörsvängningar och min väldigt kora stubin. Vissa saker som förut inte varit något problem alls (inte fysiskt utan psykist). Kan nu vara väldigt tråkiga, stressiga eller bara tunga att göra. För att det inte alls är lika kul längre utan endast jobbigt. Det är som att jag tolkar mycket till det sämre och ser det sämre än vad det är, som att t.ex. en person är spydig eller otrevlig, fastän den kanske inte är. Det är ju inte så att jag tänker så om alla men vissa. Det blir tungt i längden och jag tror att det bara kommer att bli värre. Saker som jag annars inte bryr mig i kan bli en stor sak inne i mitt huvud vilket leder till att jag kan stressa upp mig på småsaker. Men det funkar även andra vägen, folk som jag förr inte tyckt om kan nu vara helt okej. Så bara negativt blir det inte, men en stor del.

Min katt borde byta namn